Originalartikeln i Hembryggaren är något längre.

Ljungens bryggeri


Många som brygger sitt eget öl hemma tycker att en av tjusningarna med att vara hembryggare är att utveckla och förbättra sitt bryggverk. Ofta börjar man i liten skala med enkel utrustning som sedan förbättras undan för undan. Det som började med en liten kastrull och ett par plasthinkar slutar inte sällan med avancerade silplåtar, motströmskylare, pumpar och koniska jäskärl. Och inte nog med det, nu finns det till och med de hembryggare som datoriserar sitt bryggeri i syfte att öka kontrollen över bryggprocessen.

av Torsten Hannerfeldt

Det var på SM i hembryggning senast i Stockholm som jag som hastigast stötte på Åke Härstedt vid hans utskänkningsställe. Åke brygger hemma hos sig i ett förråd bakom garaget tillsammans med tre kamrater och kallar sitt bryggeri för Ljungens bryggeri. Till SM hade han förutom öl även tagit med sig fotografier på sitt bryggeri. När jag närmare beskådade utrustningen på bilderna så såg jag något som oftast inte brukar finnas i direkt anslutning till gemene mans hembryggeri, nämligen en dator.

        Har du datoriserat ditt bryggeri? frågade jag.

        Ja, svarade Åke. Jag sköter mäskningen via datorn.

Detta lät så pass intressant att jag bestämde mig för att göra en intervju med honom för att få svar på en och annan fråga och ta reda på vilka som döljer sig bakom Ljungens bryggeri.

Vilka är ni som brygger och var håller ni hus?

Vi är fyra stycken som brygger tillsammans, Roger Sahlström, Bengt Erikson, Ulf Hansson och så jag själv, Åke Härstedt. Jag äger allt vi satt in i bryggeriet så Ljungens bryggeri är mitt men vi brygger tillsammans för det mesta. Vi håller till hemma hos mig i ett förråd på ca 10 m2 bakom garaget. Styrningen, datorn och faktabiblioteket har vi i garaget. Det är väldigt trångt i bryggeriet. I bland kan man lika arbetet med ett "femtonspel" men samtidigt så kräver det ett gott samarbete i bryggeriet, och det har vi.

Hur länge har ni hållit på?

Helmaltsöl har vi bryggt i knappt fem år men jag har under de senaste tjugo åren då och då provat olika ölsatser med varierande resultat. Det var först när jag gick med i Svenska Hembryggareföreningen som jag fick intresset och kunskapen att brygga helmaltsöl. Det var en artikel i Hembryggaren 1‑98 som handlade om att brygga med maltextrakt som gjorde att jag bryggde min första lyckade öl. Sedan dess har intresset utvecklats och det har till dags dato blivit ca fyrtio batcher. Vi brygger ungefär en gång i månaden, så det blir ca 10-12 bryggningar på ett år.

Vi började med att borra massor med hål i botten på en plasttunna och fick på det sättet  det första lakkärlet. Överkokningen av vörten på spisen vid en av de första bryggningarna sitter fortfarande kvar i minnet. Så småningom köpte jag ett Combo50‑bryggverk från Håkan Lundgren och övningarna flyttade ut i garaget. Det gick bra men krävde mycket arbete före och efter bryggningarna eftersom vi fick dra fram el, vatten, ventilation och avloppslang varje gång det skulle bryggas. Så småningom flyttades grejorna in i förrådet bakom garaget där utrusningen kan stå uppställd hela tiden – beredda att stå till tjänst.

Vilken utrustning har ni?

Vi har 1 st ombyggd bagerikyl med inbyggt kylaggregat som rymmer ca 400 liter. Inne i den står en rostfri jästank som kan jäsa 100 liter vört.

Ett vanligt kylskåp som rymmer en 100 liters vattentunna för primärjäsning. När vi inte använder kylen till jäsning så har vi våra corneliusfat på kylning där.

Bryggverket består av Jimmy Edbergs JIMS‑system som han publicerat på Internet (http://cntrlpc8.tsl.uu.se/homebrewing/equipment.html). I det systemet ingår en rostfri mäskpanna inklätt i bastupanel och isolering. Den har åtta stycken värmesköldar á 1 kW från Backers runt om. Dessutom ingår en rostfri kokpanna med 3 st 2 kW direktverkande element. Den är också klädd med bastupanel. Dessa står på en rejäl hemmagjord arbetsbänk.

En diskbänk med en varmvattenberedare på 20 liter.

En bryggvattenvärmare, s k HLT (Hot Liquor Tank), som består av ett ombyggt, militärt, kokkärl på ca 70 liter med termostatstyrt element på 2 kW.

Arbetsbänk med skåp.

En flaskfyllare (vacuumflaskfyllare) från Nima Maskinteknik samt en mottrycksfyllare från Humlegårdens ekolager.

För vörtkylning använder vi en motströmskylare med Phillkopplingar, också den från Humlegårdens ekolager.

En rostfri fläkt ovanför vörtkokaren med utblås utomhus.

Vilka öltyper brygger ni?

Vi har experimenterat friskt när det gäller öltyperna. Några brygger vi återkommande, bl a bronsölet "Ljungens Imperial Stout" och en ljus lager som vi kallar Ljungens Premium. Den sistnämnda påminner mycket om de ljusa pils som man kan köpa i norra Tyskland. Dessutom har vi bryggt Ljungens ESB några gånger. Vi har också provat på flera ale-varianter och pilsnersorter och ett veteöl. Framöver planerar vi att försöka oss på något belgiskt spontanjäst. Förmodligen kommer vi att använda köpt jäst.

För receptberedning använder vi oss av det amerikanska programmet ProMash. Det kan man ladda ner som demoversion på Internet på adressen http://www.promash.com. Är man nöjd kan man sedan köpa den kompletta versionen för en liten slant. Jag kan också rekommendera det Excel-makro som Karl-Axel Lindbergh tagit fram. ”Bryggmästaren”, som det heter, finns att ladda ner från http://hem.fyristorg.com/flystabryggeri/dload/bm80197

Hur fick du idén till att datorisera ditt bryggverk?

Idén kom i samband med att jag ville ordna en bryggning som är så enkel som möjligt. Inspirationen fick jag från Braxonia som säljer små datorstyrda bryggverk till bryggklubbar, pubbryggerier och liknande. Jag ville dock inte köpa något färdigt bryggeri utan utveckla det själv. Att ordna med utrustning och datorstyrning är för mig en del av hobbyn.

Hela projektet har tagit ett drygt år och under tiden fick Combo50 duga som bryggverk. Jag har jobbat i telecom‑branschen och har ett personligt intresse för datorer och nätverk så det var ganska naturligt att försöka på egen hand. Däremot kunde jag inte så mycket om styr och reglerteknik, så detta var ett sätt att bredda mina kunskaper inom det området.

Vad ingår i den datoriserade delen av bryggeriet och vad styr datorn?

Som bas i styrsystemet använder jag en styrenhet, Alpha (AL10), från Mitsubishi Electric, inköpt hos Electroshop.se (http://www.electroshop.se). Till den ingår programvara som man utan större datorvana själv kan programmera. Programvara och manual finns på svenska. Alpha terminalen kopplas in till Com-porten på en vanlig PC och därifrån kan man sedan programmera och styra/övervaka processen. Just nu används utrusningen till mäskpannan för att enkelt kunna stegmäska vid olika temperaturer och att styra omröraren i mäsken. Dessutom går det att styra en pump för grönvörten för transport till vörtkokaren. I framtiden ska den också övervaka vörtkoket och slå till och från element när det är på väg att koka över. (Man glömmer aldrig tidiga misstag).

Min styrenhet har 6 ingångar och fyra relästyrda utgångar och är ett 24 voltsystem. Jag kan rekommendera att ha en jordfelsbrytare och separat säkerhetsströmbrytare på hela anläggningen och att en behörig elektriker utför installationen av starkströmsdelen.

Några erfarenheter är att omröraren i mäskpannan måste gå hela tiden under stegmäskningen för att få jämn temperaturfördelning och att mäsken bör ha en blandningsförhållande på 3 liter vatten per kilo malt. Har man en tätare mäsk så bränner det lätt i kanterna och temperaturen blir ojämn i mäsken. Detta trots att det är värmesköldar som monterats på mäskkärlets utsida försedda med värmepasta.

Utvecklingen slutar väl inte med att bryggeriet är datoriserat? Vad har du för planer för din utrustning härnäst?

En flaskdiskmaskin har jag funderat på, men det ligger än så länge bara på idéstadiet. Jag skulle också vilja krossa malten själv för att få en färskare maltprofil i ölen, så en maltkross vore bra att ha.  Den mäskbotten jag har idag består av ett långt kopparrör med 1 mm:s hål i. Det fungerar bra men är svår att diska så jag kanske utvecklar något som fungerar bättre ur den synvinkeln.